Torsdag redan idag

Imorse var en sådan där morgon igen när det kändes sjukt jobbigt att vakna. Men sedan slog det mig att det ju är torsdag redan idag (kort vecka, hihi, loving it! ;-)). Då gick det lite lättare att gå upp och ta tag i ännu en dag!

På väg till jobbet läste jag om ett gäng unga politiker, en för varje riksdagsparti, och vad som gjorde att de till sist bestämde sig för att satsa på den politiska banan. Det fick mig att fundera och återigen fick jag ångest över att jag inte har en endaste aning om vad jag ska rösta på. Jag vet mer eller mindre vilka partier det står och väger mellan, men inget av dem är fullt ut representativt för mina åsikter. Hur gör man då? Väljer ideologiskt? Men alla partier verkar ju ha lämnat ideologin på kontoret och dragit sig mot en mer och mer trång mitten – så stora skillnader är det nämligen inte, jag har undersökt saken. Där det skiljer stort handlar det ofta om frågor som inte är så viktiga i mitt tycke, eller där jag kanske inte har en åsikt som är så enormt radikal. Ska man gå på de sakfrågor som betyder mest då? Men där har jag inte bestämt mig än. Det finns jättemycket som är viktigt, och där handlar det mkt om det ideologiska också eftersom jag snarare vill att de ska hålla med mig i vissa fall snarare än att vilja förändra. Eller alltså, det är klart att vissa saker behöver förändras, men det är ... komplicerat helt enkelt.

Med det sagt så står det iaf mer solklart än någonsin att den politiska banan i vart fall inte är för mig. Kan jag inte ens bestämma mig för vilket parti jag ska rösta på kan jag nog knappast bestämma mig för ett att representera. Politisk vilde kanske? :-)

Väl på jobbet slog det mig igen vilka underbara kommunikationskanaler vi har! Känns som att det i princip alltid blir så här. Ingen vet riktigt något, och de som trots allt vet har svårt att förklara. Missförstå mig rätt, det har blivit bättre, men det är fan en lång väg att gå alltså.

Lite som med jämnställdheten som må vara bra i vårt avlånga land, men den kan fanimej bli bättre den med.

Och shit vad många som gifter sig just nu. Är vi verkligen där redan? Jag är nog fortfarande lite chockad och oförberedd, trodde det var längre tid kvar. Det är bara en sådan stor grej. Jag vet inte, men jag är nog konservativ i frågan och tror på att man bara ska gifta sig om man verkligen tror att man hittat en person man verkligen vill och kommer att leva resten av sitt liv med. Å andra sidan så kan man ju känna det med vänner, det här handlar ju bara om en annan sorts relation, så varför skulle det vara så fel att satsa?

Jag tror att det hela bara är ett uttryck för min egen långa väg mot allt det där. Jag är inte ens i närheten. Vet inte ens om jag är på samma planet för närvarande.

Jag ser ju dock fram emot Mademoiselles bröllop till helgen. :-) Värmer upp med lite fransk musik i spellistan på jobbet. Hihi.

Malmö är Skånes lag!

Helgens händelser hade säkert kunnat leda till många inlägg här, men eftersom det varit så mkt på g så får det bli en sammanfattning ist. Men allra först måste jag bara skriva:

Malmö är Skånes lag, ja Malmö är Skånes lag, för hundra år sen, till idag, Malmö är Skånes lag! :-)

Det är skönt med serieledning. Det är skönt att känna tillit till laget som även när det är svårt lyckas ta de där förbannade 3 poängen. Jag visste innan matchen att oavgjort också gett oss serieledning. Men 2 pluspoäng är ju betydligt bättre och jag skrek så mkt vid målet att jag knappt kunde prata efter matchen. 2 koppar te senare var stämbanden iaf lite mjuka igen.

Men shit alltså, vilken match! Inget av lagen hade en sån där toppendag på jobbet direkt – Ellos grisspelade och de Himmelsblå fick inte igång sitt spel. Dessutom sprangs det för lite kändes det som. När Malmö väl hade bollen fanns det liksom inte så många spelbara spelare. Men det spelar ju ingen roll nu med facit i hand efter att il Capitano nickade in bollen och därmed fixade serieledningen.

(Det är väl ganska förståeligt att jag var tvungen att inleda med detta, det är stort, det är galet stort och det går knappt att slappna av under matcherna – allt betyder så mkt mer nu...)

Iaf. Händelserik helg ja. I lördags hade jag tvättid. Inget konstigt med det i sig, och det hela avslutades ganska oproblematiskt och jag var nere i god tid för att hämta det sista. Väl uppe igen gick inte dörren att öppna! Nyckeln i låset, men det gick liksom inte att vrida om. Jag höll på en stund men bestämde mig sedan för att det kanske bara var fel på min nyckel, så jag ringde mamsen som kom i raketfart. Men hon fick inte heller upp dörren. Till sist fick jag ringa en låssmed och skicka mamma till bankomaten, såna ska ju ha kontakt betalning och generellt summor man inte bara har liggande hemma i skrivbordslådan.

Det tog gubben 1,5 minut så var dörren öppen. Låset behövde bara oljas. Något nytt ska man då lära sig varje dag.

Men väl värt pengarna (jag visste ju inte vad som skett så jag hade ju inte direkt något val) och han rengjorde hela låset och dörrens gångjärn och fixade och trixade under lång utläggning om låsskötsel. Jag var mest bara nöjd med att komma in i lägenheten igen, totalt 1,5 timme senare...

Efter lite avslappning och så begav jag mig så till vad jag tidigare sett som huvudattraktionen på lördagen. Min skönsjungande väninna bjöd till fest i Lund och det hade utlovats flera vänner där så det var skoj. Bondade med (forna) Barfota-mannen och hittade en ny bekant att dansa till old school hip hop med. Det blev sent och var en rätt underhållande kväll på det hela taget.

Och ännu roligare blev det ju naturligtvis när jag vid hemkomst insåg att Bönderna loosat i sin match mot Armbåges lag. Och när Malmö dagen efter tog över den efterlängtade serieledningen. Vad sägs om att vi stannar där nu och grinigt vägrar lämna ifrån oss vårt försprång? Framåt Malmö! :-)

Och Han den Långe är ju klar för diktatorns lag - fel lag - i Milano. Känns som att jag redan tyckt det jag tycker i frågan, så det återstår väl bara att önska vår ZuperZwede lycka till! Buona Fortuna!

Och annars så är detta en kort arbetsvecka för min del. Det är ju dags för bröllop i Frankrike snart. Trevligt med en mini-break så här allt eftersom sommaren försvinner.

Fredagsfotbollsfilosoferande

Det bidde ingen festival för min del igår. Jag fick valmöjligheten och valde då att ist göra något åt stressen snarare än att gå ut och roa mig. Fick en del gjort så det var nog ett bra val. Även om det med största sannolikhet innebär noll festivalbesök för mig i år. Det är nytt.

Efter det nåddes jag av beskedet att FCK hamnade i samma grupp som mitt älskade Blaugrana. Blir det en tur till Parken längre fram i höst måske?

Och när vi ändå pratar om Europaspel så kan jag ju medge att jag såg delar av Ellos-Napoli. Jag som anser att Ellos är bland de bättre lagen i Sverige sett till spel och material hade inte en chans. Det var en tydlig och enorm skillnad på kvalitén och spelet. Kanske inte så konstigt anser många, men jag var seriöst övertygad om att Ellos åtminstone skulle bjuda upp till dans.

Det skrämmer lite. För Malmö kommer ju, om det inte inträffar en total kollaps under hösten, att spela i någon av de Europeiska cuperna nästa år. Eller okej, kvala. För därefter kommer det med största sannolikhet ta stopp. Jag har svårt att se att något svenskt lag har något som kan ta dem längre än kvalet.

Och förresten, det där fotbollslaget som har Sveriges fulaste svans åkte visst på stryk oxå. Fast på fotbollsplanen denna gången, inga rapporter har nått mig om något annat. Fast det var oavsett tillräckligt för att jag skulle ha ett litet leende på läpparna.

När vi ändå diskuterar fotboll så kanske vi ska kommentera Han den långes vara eller inte vara i Blaugrana. Han står visst redan med ena foten i Milano och laget med diktatorn. Jag vet inte vad jag ska tycka eller tro. Spanska ligan är överlägsen den italienska alla dagar i veckan, så det är svårt att se det här som något annat än ett steg tillbaka, ja t.o.m. ett misslyckande. Detta trots att hans första säsong trots allt var klart godkänd. Påstådda konflikter mellan honom, Pep och Messias kan ju vara en del av anledningen att hans käre agent valt att bråka i pressen igen, men jag tycker nog att Milan är ett nerköp, ett steg tillbaka. Jag hade hellre sett att han stannat och krigat om en plats, gått till Real och spelat för Mister Mou igen, eller gått till typ Chelsea därborta i Brittland. Men känner vi Zlatan rätt lär han väl göra succé i diktatorns lag och sedan gå till Real eller Chelsea nästa år (eller möjligen Man City om de hamnar minst topp4).

Säga vad man vill om Mannen från Malmö, han är ganska underhållande i Silly Season tider. :-)

Det har också kommit fram uppgifter om att Sr Guardiolas värvningar sedan han blev tränare för Blaugrana inte varit särskilt bra. Det talas om miljontals pengar som försvunnit när spelare misslyckats och därefter reats ut. Tyder det på att han inte är en så bra coach som han anses vara? Den pessimistiska skulle ju kunna antyda att man inte behöver vara en fantastisk coach när man har de spelarna...

Appropå något helt annat, det går alldeles utmärkt att vända ilska och besvikelse till något positivt. För att bli av med de känslorna (åtminstone tillfälligt) är det lika bra att fokusera på något annat – sånt man måste göra t.ex. som jobb. Är man tillräckligt bra på det kan man vara äckligt effektiv.

Annars tenderar ju musik ha en rätt lugnande effekt. George Michael som stått på hela dagen idag t.ex. Det är något med hans mjuka stämma som inte gör en sömnig utan bara fullständigt tillfreds. Vem hade kunnat ana det?

Solen skiner, men det är inte sommar längre

Solen skiner utanför fönstret, men det var riktigt kyligt igen imorse. Om det är min förkylning som gör att jag fryser mer än vanligt vet jag inte, men nog är det deprimerande att hösten är på ingång. Slut på sommar och sol och ljusa nätter. Dags att börja plocka fram varma kläder och förbereda sig på kylan och mörkret.

Fast hösten för ju inte enbart mörker, kyla och allmänt sämre väder med sig. vi har en (än så länge) spännande upplösning i allsvenskan att se fram emot, och så sätter ju la liga igång igen. (Jag måste skaffa rätt kanaler!!) Alltid något.

Och det är ju inte mörk, kall, höstdag riktigt än. Bara nästan.

***

Shit vilken seg dag det är idag! Inte ens bra musik hjälper.

***

Chefen snackar nu för tiden en massa om olika partaj vi ska, julfest såklart, organiserad fredagsbar och releasefest. Sådana aktiviteter är roliga. Samtidigt är de frågande till att de inte får ihop folk till att springa DHL. Det är inte bara jag som inte är löpvillig, utan många fler visade det sig. Big surprise!

Usch jag tog det alldeles för lugnt igår och hann inte alls med allt som jag behöver göra. Men men, det får väl bli en aktiv helg då ist, eftersom det troligtvis blir ett festivalbesök ikväll. Lagom pepp...

Bara onsdag...

Jeez! Bara onsdag? Känns som att man tvingat sig upp på morgonen hur många dagar som helst redan. Idag gick iaf mitt svågertorpståg på morgonen, vilket var en jäkla tur eftersom halv-tåget var kort och fullsmockat. På detta viset fick jag åtminstone en hyfsad start på dagen trots att tåget blev försenat.

Dock slog det mig imorse att det på riktigt snart är höst. Kallt, blåsigt och bara pyttelite sol är verkligen inte okej. Hur länge står vi ut innan vi flyttar söderut mot varmare breddgrader?

Annars spenderades kvällen igår mest bara med att ta det lugnt och försöka kurera gårdagseftermiddagens galna nys och snuvattack. Det var därför jag inte begav mig ut på festivalen. Därför och eftersom det var kallt och blåsigt och inget intressant musikutbud för min del. Ska väl försöka ta mig ut imorgon för att träffa hon med samma namn som mig, men känner att sedan kan det nog räcka för min del. Malmöfestivalen 2010 känns inte så het alls.

Läser om alla stackars utländska studenter som inte hittar boende i Lund och det slår mig att det överallt står att de blivit erbjudna rum utanför Lund på ställen som H-borg men tackat nej. Så de bor hellre på gatan eller i tält än inomhus? Jag vet inte, men jag tror att det finns många hemlösa som gladeligen tackat ja till bostäder nästan var som helst. Är man i kris får man ta det som erbjuds, man kan ju söka annat sen om det nu ska vara så, men tackar man nej till det som finns får man nästan skylla sig själv litegrann. Med erfarenheter från utlandsstudier kan jag konstatera att studenter nog ofta tror att de ska få lika mkt hjälp av ett värduniversitet som av mamma och pappa, och det stämmer ju trots allt inte riktigt.

Ikväll spelar bönderna mot Trelleholla och jag hoppas att det går att lita till de tjongande mini-malmö från söderslätt. Det känns som att livescore kommer att finnas med under kvällen...

Annars är det ju nordisk kamp om champinjonsligaplats. Fröken Nagel ska dit och är lagom entusiastisk. Själv är jag smått stressad över allt som måste fixas innan nästa torsdag... :-s Äh, det löser sig. Det brukar ju göra det.

Himmelsblå serieledning

Vilken vackert himmelsblå dag det är idag! Malmö FF i serieledning efter en bragdmatch i regn mot HBK igår. Mamsen fixade så att jag kunde få se de himmelsblå hjältarna spela hem 2-0. Och den senaste tidens sjukdoms- och skadeturbulens till trots var det bara en spelare sedan förra matchen som inte spelade. Lille Jille var sjuk och Gishe fick kliva in. Att hans precision inte var som under våren beskyller jag Rolle för.

Någon som däremot var i form var Ålen. 2 mål igår. Och det var snyggt! Fan första målet trodde jag aldrig skulle gå in. Flyt. HBK försökte, iaf i första att utmana, att avgöra, men när Malmö väl tilläts hitta spelet, då var matchen över för deras del. :-)

Och ja, jag vet att de där bönderna inte spelat sin match än, att de kommer att gå in med hjärta och själ för att ta tillbaka toppen, men jag kan väl få njuta nu. Pressen är fortfarande på dem. Som kommentatorerna sa igår, Malmö har i dagsläget en sjukt bra trupp och har därför fullgoda ersättare på i princip alla positioner. Det känns bra.

Men det är fortfarande 10 matcher kvar. Allt kan hända, bollen är rund.

Och appropå honom, Milan? Seriöst? Kan han inte stanna i världens bästa liga ist för att dra till Pastalien?

Och appropå något helt annat så har min förkylning nu brytit ut på allvar... jävla skit.

90-års fest

Många tankar och känslor under helgen. Något som länge planerats var plötsligt i fara. Men det ordnade sig och 90-års festen blev av. Och shit vilken fest det blev! Dagen efter när farfar frågade mig om jag tyckt att det var trevligt var det ett fullkomligt uppriktigt ”jag skulle inte ha velat vara någon annanstans”.

Det här med familj är ju som vanligt komplicerat. Man MÅSTE umgås med dem, ha dem i sitt liv. Eller måste och måste, vissa skiter ju i det och kör sitt eget race. Men den här helgen bevisade ännu en gång för mig hur fint det kan vara. Det var inte bara de många talen som talade om den fantastiska mannen som jag stolt kan kalla min farfar, nej, det var allas attityd och bemötande. Det var sjungandet vid midnatt, det var kusinernas efterfest på gården, det var brorsans generositet, det var nyfikenhet och uppriktighet och vänlighet i massor.

Morgonen efter illustrerade ganska bra hur bra festen trots allt varit. Och det var dessutom grymt kul att ha en alldeles egen stylist! Hihi. :-)

Någonstans mellan varmrätten och efterrätten så vann ju dessutom Blaugrana supercupen med han den långe på bänken och utkonkurrerad av de andra anfallarna. Jag vill ju eg ha kvar honom i Barca, men så som han blir behandlad nu tycker jag att han ska leta efter ett lag där han kan få vara den där fixstjärnan han så gärna är. Barca klarar sig nog ändå...

Wille är visst frisk igen och aktuell för kvällens match, och Ivo ska det heller inte vara några problem med enligt rapporterna. Ska vi inte bara gå in och ta de där 3 poängen och utkristalisera toppstriden ytterligare? Och förresten heja Trelleholla – slå bönderna från Helsingborg nu! :-)

Det är för övrigt många bollar att jonglera nu på den lilla fritid jag har. Nåja, bara att ta tag i och kryssa av. Hej och hå, en ny dag, en ny vecka!

Äntligen fredag!

Igår blev det AW med Tysken. Hon behövde en motivationspaus och jag...säger sällan nej till en öl. Holländskan ringde och berättade kort om sina senaste äventyr på wow i gbg och återigen förundrades jag, eller nej inte förundrades, bara blev inspirerad av hur bra vi känner varandra vid det här laget. Rätt frågor ger trots allt rätt svar. Men det hänger väl ihop med våra relationer inom gruppen där vi är öppna och hyser stor tillit till varandra – då kan man trots allt vara rätt ärlig – precis som Ingenjörens kollega sa i fredags.

Fredag ja, det är ju faktiskt fredag igen! Hur underbart är inte det på en skala? :-)

Imorse var tåget försenat igen, och väl på säger de att de bara tänker köra till kph h. Eftersom jag ändå bara fick ståplats tänkte jag att jag skulle skapa lite spänning i vardagen så jag klev av på flygplatsen och tog metron, blev tillsagd av en dansk gubbe som absolut ville sitta bredvid mig trots att det fanns massor med andra platser, och kom så till sist till jobbet bland de första iaf. Spännande variation haha!

Malmöfestivalen börjar ju förresten idag. Måste säga att jag inte alls är särskilt inspirerad att gå dit. Det finns bara musikinslag jag kan tänka mig att se, inga som jag känner att jag MÅSTE se. Nej, jag skulle kunna skippa alltihop eg. Trångt och en massa långsamtgående människor. Dessutom måste jag säga att jag tycker att det är synd att festivalen inte sträcker sig till Folkets Park i år. Det är så mysigt att hänga i parken ju – ska man hänga på posthusplatsen liksom? Skeptisk.

Och jahaja, är vi förvånade över gnagarnas senaste katastrofbeteende? Det är sant det de sjunger, ingen tycker om dem och vi är nog många som idag på fullaste allvar tycker att klubben borde uteslutas ur europaspel och skickas ner i seriesystemet i Sverige. Något måste ju göras åt idioterna som är mer intresserade av att slåss än följa sitt lag. Visst det är tråkigt för alla de riktiga supportrarna, de som bara vill sjunga och följa laget i sitt hjärta, men de måste oxå ta ställning. Och är de riktiga supportrar så vill väl de oxå bli av med den där äckliga våldsamma svansen som drar ner deras klubb i smutsen.

Nej, det är inte bara aik som har huliganproblem, men de var först ut i Sverige för ett antal år sedan och har därmed haft lång tid på sig att utplåna det. Istället verkar de ha låtit huliganerna ta över mer och mer. Visst ligger det på samhället i stort lika mkt som det ligger på klubben och resten av publiken, men jag vill nog ändå hävda att huvudansvaret ligger hos klubb och resterande supportrar.

Men låt oss nu lämna skiten i favoritämnet och fokusera på att det strax är helg. Inte en dag för tidigt.

Bland fotboll och öresundståg

Jahaja. Så har man ännu en gång gett sig in i det här. Varför man får för sig att göra det online och därmed offentligt kan jag inte svara på, det är väl en kick av något slag kan jag tänka mig. Men egentligen är det framför allt ett bra sätt att ha koll på det man skriver och kunna kolla på det titt som tätt. Dokument i datorn blir ju ofta bara rätt liggande där de är – det är sällan man faktiskt kollar på dem igen. Och nu efter att ha fejkbloggat under en längre tid börjar tiden vara mogen för att göra det här på riktigt igen. Bli lite organiserad. Hitta motivationen att köra på fullt ut.

Så vad tror jag att jag har att berätta för världen då? Nja, inte vet jag. Det här experimentet handlar lika mkt om att bara skriva och hålla det vid liv som att faktiskt skriva något konkret. Kommer garanterat bli en blandad kompott med fokus på allt ifrån pendlandet till Danmark till fotboll (därav titeln), kanske mest på fotboll, för den här tjejen har fått fotboll på hjärnan. Men bloggen kommer nog också fyllas ut med allt ifrån saker som provocerar till berättelser av händelser och annat. Den som lever får väl se som man säger.

Kommer det stå något som är intressant att läsa för någon annan än de närmast sörjande? Hur ska jag kunna veta det – folk har så olika intressen. Men en sak är säker, delar man mina erfarenheter av att pendla över bron (att det aldrig fungerar) och min kärlek för framför allt de himmelsblå, men oxå Blaugrana, Spanska och Svenska landslagen, så kan man kanske åtminstone hålla med och känna att man inte är ensam. Men iaf. Hej och hå, nu kör vi!