90-års fest

Många tankar och känslor under helgen. Något som länge planerats var plötsligt i fara. Men det ordnade sig och 90-års festen blev av. Och shit vilken fest det blev! Dagen efter när farfar frågade mig om jag tyckt att det var trevligt var det ett fullkomligt uppriktigt ”jag skulle inte ha velat vara någon annanstans”.

Det här med familj är ju som vanligt komplicerat. Man MÅSTE umgås med dem, ha dem i sitt liv. Eller måste och måste, vissa skiter ju i det och kör sitt eget race. Men den här helgen bevisade ännu en gång för mig hur fint det kan vara. Det var inte bara de många talen som talade om den fantastiska mannen som jag stolt kan kalla min farfar, nej, det var allas attityd och bemötande. Det var sjungandet vid midnatt, det var kusinernas efterfest på gården, det var brorsans generositet, det var nyfikenhet och uppriktighet och vänlighet i massor.

Morgonen efter illustrerade ganska bra hur bra festen trots allt varit. Och det var dessutom grymt kul att ha en alldeles egen stylist! Hihi. :-)

Någonstans mellan varmrätten och efterrätten så vann ju dessutom Blaugrana supercupen med han den långe på bänken och utkonkurrerad av de andra anfallarna. Jag vill ju eg ha kvar honom i Barca, men så som han blir behandlad nu tycker jag att han ska leta efter ett lag där han kan få vara den där fixstjärnan han så gärna är. Barca klarar sig nog ändå...

Wille är visst frisk igen och aktuell för kvällens match, och Ivo ska det heller inte vara några problem med enligt rapporterna. Ska vi inte bara gå in och ta de där 3 poängen och utkristalisera toppstriden ytterligare? Och förresten heja Trelleholla – slå bönderna från Helsingborg nu! :-)

Det är för övrigt många bollar att jonglera nu på den lilla fritid jag har. Nåja, bara att ta tag i och kryssa av. Hej och hå, en ny dag, en ny vecka!