Det har varit sparsamt med bloggandet på sista tiden. Och det har naturligtvis sina förklaringar i framför allt min nuvarande situation. Det händer liksom inte så mkt att rapportera om. Men vill jag ha bloggen levande så krävs det ju vissa insatser.
Häromdagen stod det ”Dådet skakar Sverige” på framsidan av tidningen. Det small ju i centrala Sthlm mitt i julhandeln och allt tyder på att det handlar om en ensam självmordsbombare som dock inte lyckades med det han planerat att göra. Jag förstår om sthlm-are är skakade och rädda, men det känns inte som att hotbilden är så mkt värre än tidigare (sverige borde ju inte ligga före en del andra länder…) och här i Malmö är Citytunneln ett större samtalsämne.
Det är klart att det är obehagligt om detta är startskottet för en ny trend, om man ska behöva tänka efter en extra gång när man ska befinna sig på folktäta platser, eller om vi ytterligare ska utvecklas mot ett ”mini amerika” med säkerhetskontroller och integritetskränkande. Men jag är inte redo att se det på det viset ännu. Precis som med galningen som sköt i Malmö, går livet på något vis vidare.
Mest intressant analys fanns på twitter ”Vithyad man skjuter dussintals i Malmö = ensam galning. Mörkhyad man dödar sig själv i sthlmbomb = terrorist”. Det är sånt som får en att tänka efter.
Bara det att SD nu får extra dragkraft i sin islamofobi och generellt rasistiska propagandapolitik gör ju att eventuella framtida bombmän borde tänka efter en extra gång.
Men vi får väl se vad som händer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar