Så har det blivit en ny vecka, men imorse var det givetvis inte vilken måndag som helst som man vaknade upp till. Sverige har gått och blivit som många andra länder och släppt in ett rasistiskt parti i riksdagen. Jag är inte direkt förvånad, men det betyder inte att jag inte tycker att det är en parodi på det demokratiska systemet.
Nåja, helgen har varit mkt bra, förutom att den som vanligt var för kort. I fredags frågade Tysken om jag inte skulle se debatten på tv, men jag har ju konsekvent skippat tv-debatterna under den här valrörelsen – varför skulle jag börja då? Att jag valt att inte titta på debatterna hänger ihop med att jag är så väl medveten om att politikerna generellt är så bra retoriker att de kan få allt att låta bra. Dessutom verkar fokus ha legat mer på att smutskasta varandra än att faktiskt driva fram sin egen politik. Då tycker jag att jag fått betydligt bättre svar på mina frågor genom mitt undersökande på nätet. Dessutom har jag insett att jag i slutändan lyckats sätta mig in rätt bra i det hela i motsats till vad jag tidigare trodde. Därmed vill jag påstå att jag gjorde ett ganska informerat val, även om huvudsaken var att rösta emot rasisterna.
I lördags tog så Holländskan och jag tag i vårt jubileumsfirande och gjorde 3-rätters och pratade minnen. Rätterna var helt nya åtminstone någorlunda och det var roligt och verkligt gott i slutändan. Jag har ju haft en kreativ period i köket på sistone så det var kul att entusiasmeras av nya recept och göra rätterna efter bästa förmåga. Även om jag måste erkänna att hallonmoussen mest smakade grädde med hallonsmak. (Men igår när jag åt upp det sista av den smakade den mousse på riktigt, så det var nog inte receptet eller oss det var fel på, utan bara det faktum att den inte stod kallt tillräckligt länge...)
Igår for jag till småstaden och träffade Ms Fitzgerald och hennes Mr. Det blev mycket politiksnack (låg ju i tiden om man säger så...), men också en hel del annat, och så fick jag se deras nya hem. Alltid roligt att ha sett hur det ser ut hemma hos folk. Mest chockande med besöket var avsaknaden av liv och rörelse inne i stan – knappt en människa så långt ögat kunde nå! Lite av en kontrast mot Malmö där det aldrig är så ont om folk, någonstans, känns det som.
Annars så är det upp till bevis ikväll när derbyvinsten ska följas upp med en vinst i hufvudstaden. Taktik, vem som ska spela o.s.v. spelar ingen roll. Bara vi vinner och visar att derbyvinsten inte var ett undantag. Framåt Malmö!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar