Så har guldstriden gått och blivit sådär onödigt spännande igen. Himmelsblå förlust och bonnavinst. Det var ju för jävla onödigt, men dessvärre verkligheten. Visst är jag besviken, men minns hur jag, innan matchen som alla menade att vi redan vunnit, manade till lugn. Matchen var inte spelad än och vad man än tycker om Kalmar, så kändes det som att vi skulle kunna gå på pumpen, även om jag förvisso inte trodde att det skulle bli så ändå. Man ska akta sig för att ta saker för givet.
Det var iaf en kall kväll. Den himmelsblå filten gjorde entré för första gången och det var jag rejält nöjd med. Dubbla byxor, trippla tröjor plus jacka och dubbla halsdukar och vantar räckte inte så filten värmde gott. Tifot var vackert, värdigt och spelarna verkade peppade. Rydström hade för små kläder som vanligt och MFF:arna ville spela boll medan de röda mest ville skådespela, sura och dra ner på tempot. Det var som vanligt när vi möter Kalmar, fast färre mål, och MFF:arna föll ist för att ta ett steg närmare guldet.
Dahlle var bra, målet var inte hans fel – Malmös försvarsspel var inte bra och jag associerade till andra offensiva lag som sällan har särskilt bra defensiva spelare eftersom de satsar så mkt framåt. Kung Daniel gjorde det ok, men klantade sig med en bakåtpass i andra som sånär blev riktigt farlig. Innan dess var han i princip felfri. Yago var tillbaka och utnämndes lite förvånande till kvällens spelare. Inte förvånande för att han var dålig, bara det att jag tyckte andra spelare gjorde det bättre. Som Jille! Som Gishe! Som Ricky Ricardinho! Även Dansken sprang som ett jehu.
Utöver Yago så var allas vår holländare Ricky Kruys med från start och han blandade och gav. Jag tycker om honom, men problemet är ju att när han inte fått så mkt speltid kan han inte vara så klockren. Annars var det som vanligt och jag tycker nu att vi behöver förändring på topp för vårt anfallspar funkar inte. Jag vet vem jag skulle byta bort och mot vem, men det är bara Rolle som vet hur det blir till nästa match om över en vecka då vi kan vara det jagande laget igen, om så bara för en match.
Jag har bönat och bett om att det inte skulle bli såhär, att det redan skulle vara klart för att jag skulle kunna spendera min tid fokuserande på något annat. Men nu är situationen som den är och vi leder fortfarande om än bara på målskillnad. Dags att ladda igen killar. Funkar Simpsons, så titta på det, bara vi tar de återstående poängen.
Framåt Malmö!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar