Det är skönt med fotbollsintensiva dagar som inte bara handlar om guldjagande och ångest över detta utan om ett nystartande landslag som står inför sitt tuffaste uppdrag hittills. Vi ska inte vara desillusionerade, att få oavgjort nere i Amsterdam ska ses som vinst, även om vi givetvis ska spela för att få alla 3 poängen. Jag må ha ett orange vardagsrum, men jag är blågul ända in i själen.
Det var ju uppvärmning för den matchen igår kväll med ett u21 som skulle revanschera sig sedan förra veckans totala kollaps. Delar av elvan var utbytt och självförtroendet var på topp inför himmapubliken. Gishe fick återigen förtroendet på topp bredvid Avdic och var, trots att han är en mittfältare normalt sett, bättre än sin anfallskollega som dessvärre verkar ha tappat stinget. Hoppas han hittar tillbaka till dess att han ska möta hif. Jag vill att bönderna ska förlora den matchen. Med det sagt är han givetvis en nyttig spelare att ha på plan med sin längd och styrka.
Jag imponerades återigen av Ekdal och denna gången också av Martin Olsson som var tillbaka efter avstängning. Båda två visade varför de spelar i två av världens bästa ligor. Eller kanske snarare hur bra det är för en spelares individuella utveckling att träna och spela med de lite bättre.
Det stod iaf 1-0 efter en första halvlek som ingav hopp i det svenska lägret. De blågula ungtupparna spelade stundtals så bra att de hade förtjänat minst ett mål till. Ja, jag var så engagerad att jag hojtade på tv:n och var tvungen att ställa ifrån mig datorn och fullt ut koncentrera mig! Direkt i andra halvlek kvitterade dock schweiserostarna och uppförsbacken blev för lång. Det blir med andra ord ingen svensk medverkan i u21-em nästa sommar och det är ganska tråkigt.
Men nu laddar vi om och hoppas på seniorerna ikväll. Den orangea maskinen ska stoppas och vi ska bevisa att vi har ett nytt landslag på gång på riktigt. Isak, Lustig, Granen, Maestro, Berra, Anders, Boom-Boom, Johan, Seb, Toiboi och Zlatan, ni vet vad ni har att göra. Kör hårt!
Appropå nytt landslag. Det snackas om att ifall man får fram ett par, tre stycken u21:are som så småningom kan plockas upp till det ”riktiga” landslaget så har man lyckats. I det u21 jag följt nu under en långhelg ser jag ganska tydliga tendenser. Martin Olsson har redan fått chansen och bör fortsätta få den. Han har potentialen och spelar i en av världens bästa ligor. Ekdal bör också få chansen efter sina prestationer. Utöver dem ser jag med mina himmelsblå ögon framför allt Gishe som inte bara har potentialen att bli en bra fotbollsspelare, han har ”det” också, och om hans kommande proffssejour (jag ska inte hymla, vi vet alla att han snart kommer att sticka) blir lyckad finns det inga gränser för hur bra han kan komma att bli.
Men det är ju en framtida diskussion för de som ställer upp ikväll har fortfarande en hel del bra spel i sig och lär inte ge upp sina platser hur som helst. Nu ger vi järnet, grabbar! Hup hup SVERIGE!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar